tisdag 27 oktober 2009

Misslyckad borgerlig politik i EU - 100 miljoner i utanförskap

Under ett antal år har EU närmast dominerats av blåa regeringar samt ett borgerligt dominerat Europaparlament. En politik har drivits i medlemsländerna och i EU som inte har satt jobben och kampen mot arbetslösheten stå i centrum. Människan har hamnat i andra hand.

Sakta men säkert har utanförskapet ökat och idag är det över 100 miljoner européer som befinner sig i detta. De saknar ett arbete att gå till. De saknar inte bara ett arbete utan också hopp om en bättre framtid för sig själva och/eller för sin familj. Människovärdet sjunker för varje dag som går där man känner att samhället struntar i dem och deras vardagsliv.

I detta utanförskap finns en grogrund som mindre nogräknade partier mer än gärna väljer att exploatera, vilket vi kan se i det ena europeiska landet efter det andra. De som är i utanförskap får det inte bättre men dem som säger sig företräda dessa människor väljer att utnyttja detta för ökad politisk makt. Helst ska en annan fiende målas upp men för den enskilde blir det inte bättre.

Den politik som har bedrivits av de blå har inte satsat vare sig på nya jobb, att få ned arbetslöshet eller att bygga ut och utveckla välfärden. Istället har denna minskats på olika sätt och fortsätter att minska. Människor vill inte ha mindre välfärd. De vill ha mer. Med den blåa politiken kommer inte detta att ske. Ett blått Europa har inte inneburit förbättringar. Ett blått Europa har inte gjort att Europa blivit bättre eller tryggare.

Det behövs en annan politik i medlemsländerna och i EU som helhet. Här finns en möjlighet för de rödgröna att forma en framtidspolitik som tar itu med utanförskapet, sätter jobben och kampen mot arbetslösheten i centrum samt satsar på miljön och välfärden. För det behövs ett starkare välfärdssamhälle som kan ge människor trygghet. De rödgröna kan presentera detta alternativ och det är viktigt att en gemensam politik formas kring detta.

För 100 miljoner människor ska inte leva i utanförskap och i ett europeiskt samhälle där klyftorna blir större och större.

torsdag 8 oktober 2009

Telekompaketet - sätt press på våra EU-parlamentariker

I EU håller man nu på med arbetet med Telekompaketet. Ministerrådet har visat sin blåa profil genom att säga nej till en tilläggsparagraf som Europaparlamentet vill ha in. Den handlar om att om människor ska stängas av från Internet ska det vara domstolsbeslut på det. Åt detta skydd för den enskilde personen säger alltså Europas regeringar nej.

Jag tycker att vi måste sätta press på våra folkvalda EU-parlamentariker att se till så att Telekompaketet blir så rättsäkert som möjligt, följer de mänskliga fri- och rättigheterna, följer demokratins innersta principer och står på folkets sida.

Jag är mycket oroad över den utveckling som vi nu kan se med allt hårdare lagar. Dessa sägs skydda oss medborgare mot brottslingar och terrorister. En vacker tanke men dem som vill skada oss gör det utan att kunna avslöjas. Om de använder sig av internet är det med krypto och säkra "linor" som de sköter det hela på. Kodord används med mera. Dem som väl åker fast är dem som ändå hade åkt dit med ordinärt polis och säkerhetsarbete.

Vi måste vända utvecklingen och öka demokratin istället. Människors integritet kan inte begränsas och kränkas i jakten på brottslingar och terrorister. Det går att komma åt dessa med andra metoder där rättssäkerheten sätts i centrum. Det är via domstol som exempelvis avlyssning ska kunna begäras mot misstänkta. Det är också via domstol som en person ska dömas om den inte ska ha tillgång till Internet. Om detta blir verklighet hoppas jag att det blir tidsbestämda avstängningar och ska bygga på att brottet ska leda till minst två år i fängelse.

Fast tittar vi på det hela med andra glasögon ska vi kraftigt ifrågasätta om en person överhuvudtaget ska stängas av. För om personen har begått ett brott som ger fängelse utgår jag ifrån att denna inte har tillgång till Internet där.

Kampen om Internet går vidare mellan oss som ser den som en demokratisk och kulturell offentlighet och dem som ser den som en marknad som det ska tjänas pengar på och människor ska kontrolleras.